Innan filmen tar slut

Jag tittade ner på min fötter som rörde sig långsamt under mig. Långsamt, och inte så mycket framåt som runt. Det går runt, tänkte jag, börjar om, tänkte jag där jag stod med den 2,34 m långa hyllan på huvudet och en skruvmejsel mellan tårna. Då uppenbarar sig Hellmans resliga gestalt bakom byrån. En svart peruk har han på sig, knut i nacken. Läppstift och annat spackel. Svassar fram emot kameran i sin röda svepande klänning och en cigarett i handen. Blåser, liksom försök till sensuellt ut röken framför linsen innan filmen tar slut.

Release me

Mats som med sina 193 cm ju redan är gansk lång, hade högklackade stövlar på sig och stod dessutom på uppe på min TV. Jag måste damma den, tänkte jag. Så föll han. Rakt i armarna på Sara Ahlberg. Det fanns en madrass på golvet och på den låg Nicklas Arvidsson med sin tjej och kände sig väldigt lite som en rockstjärna och gnällde; Release me.

Med benen på ryggen

Allt som far i huvudet när man springer så snabbt som jag gör, sa hon. Allt är bra, allt man säger till sig själv inne i huvudet låter skitbra. Om inte på första försöket så kanske när man säger det igen, och då låtsas man att det är den gången som är den första. Enkelt. En dag när jag sprang, sprang fort förbi men hann ändå känna lukten av…jag vet inte vad. Men illa var det. Då erinrade jag mig senare att jag ju sett en man stå just där och kräkas nån vecka tidigare. Klart att det inte kunde lukta fortfarande så jag började fantisera om vad han egentligen kunde tänkas ha kräkts upp. Bilden av en lite kattunge dök upp i mitt huvud. Gick förbi idag igen, höll andan och blundade.

Börja om

Hon satt med sin aftersport framför datorn, sneglade på kvittot från åkes sportservice. Fan tänkte hon, för att nån klippt av ekrarna på fina cykeln och för att hon vaknat upp hos Ivar (vi kan kalla honom så).
Skulle köpa frukost, smoothies var det bestämt. Inne i affären en sekund senare, jättestor, med bara en massa smoothies . När vi bestämt oss frågade butiksbiträdet vilka ställningar vi hade tänkt fortsätta med när vi kom hem. Ivar svarade kavat på frågan men biträdet såg inte nöjd ut utan gav mig en ny partner. Så det var bara att börja om, välja ny smoothie….

Uffe och Heffi

Vi hade fått ett vykort och stod nu och granskade handstilen, fascinerade. Det var den vackraste, mest perfekta vi sett. Innan vi tittade på vem som var avsändaren stod vi där och undrade, förundrade. Började läsa. Är tillbaks ute i bushen igen, ensamt och tråkigt, men jag har i alla fall sällskap av Ulf Lundells hund Heffi. /David

Män jag stött på i skogen

Fick prästens adress på ett kvitto (bensin 448.67) Satte mig ner med papper (från elite park hotel) och penna, men visste inte vad jag skulle skriva. Kanske om alla de kostymklädda män jag stött på i skogen timmen tidigare, eller om fotografiet på den älskade vid krukväxten mellan jensens böfhus och svensk kassa service ?
Eller det som någon nästan viskade i mitt öra innan jag skulle somna, ville somna. I en skål samlar jag alla de förlåtna människor som druckit från min panna.

...Och Ibland är det en kalldusch som behövs

Jag klev upp ur sängen för att gå på toaletten. Aningen sömndrucken satte jag mig ner. Kände något mot mitt underliv och reste mig hastigt igen. Tittade ner i toalettstolen och där stod den stolt och rest som i givakt, lång men ganska smal. En penis. Jag tittade på den och den tittade tilbaks, ett kort ögonblick innan jag rent instinktivt spolade. Den slaknade då med ens. Som kanske uppgiven.